Om att inte förstå konsekvenserna av sina egna beslut

De moderatstyrda förvaltningarna i Norrtälje kommun har flera gånger lagt fram förslag som snudd på gått igenom. Om ingen annan i leden upptäckt hur tokigt det skulle bli skulle vi ha 10 färre kommunala grundskolor i kommunen, vi skulle ha en betydligt bantad skolhälsovård (SARAH-teamet skulle läggas ned som besparingsåtgärd) och vi skulle inte ha några MVC, BVC eller husläkarfilialer på landsbygden/mindre orter.

Nu ska majoriteten (M,C,KD,Fp) rädda MVC i Hallstavik från sitt eget beslut. När inte systemet fungerar som de vill kan de tydligen gå in och ändra förutsättningarna. Om ett beslut nu tas att Tiohundra AB ska tvingas driva MVC i Hallstavik vidare, så gäller ju inte Vårdvalet. Då gäller ju inte heller att Tiohundra AB ska behandlas som ett vårdföretag, vilket som helst, i kommunen. Det ska bli mycket intressant att se hur Alliansen samtidigt ska rädda MVC i Hallstavik och fortsätta försvara införandet av Vårdval Stockholm. Det ska bli intressant att se hur de fortsatt klarar att förneka att det behövs något annat än konkurrenspolitik för att klara av en bra service i mindre tättbefolkade områden.

Tyvärr bryr sig inte den borgerliga Alliansen ett dugg om att Tiohundra AB också aviserar en nedläggning av MVC i Rimbo, som också är en del av det relativt nystartade Familjens Hus. Det spelar ingen roll, menar Alliansföreträdarna, eftersom en privat gynekolog nyligen etablerat sig i Rimbo och denne förväntas också gå in och driva MVC. Och det är ju det de vill i majoriteten, avlöva Tiohundra AB och få in fler privata entreprenörer, så det passar dem som handen i handsken, men en rad frågor uppenbarar sig ju också; Är det meningen att den privata entreprenören (som nu inte finns på samma adress som Familjens Hus) ska flytta in i Tiohundra ABs gamla lokaler? Ska utrustningen övertas eller slumpas bort (sånt har sannerligen hänt för inom Stockholms läns landsting)? 

Antingen går väl den politiska majoriteten in och förändrar spelreglerna så att det blir lönsamt för Tiohundra AB att driva MVC vidare i såväl Hallstavik som Rimbo eller så särbehandlar de Hallstavik och sätter på så vis Vårdvalet ur spel.

Det är dags nu, att vi går samman för att erbjuda samma goda service i hela vår kommun. Det kan vi göra genom samverkan över gränser (som ju Familjens Hus är ett ypperligt exempel på), genom att utnyttja de möjligheter vi har genom att Tiohundra fortfarande är ett projekt som gör att vi kan testa nya lösningar och genom att genast stoppa experimentet Vårdval Stockholm.

Hur mycket kommer nya badhuset att kosta?

Upptäckte just detta gamla inlägg från min egen blogg. När jag läste den blev jag nyfiken på om kostnaden för det nya badhuset verkligen fortfarande bedöms till 140 mkr. Jag ådrog mig en artikel jag läst om hur extremt olika kostnader för nya badhus såg ut i olika kommuner. När jag letar efter den artikeln hittar jag istället denna artikel som menar att badhus har en livslängd på 30-50 år och att ca hälften av Sveriges 400 badhus inom kort måste bytas ut. Artikeln påpekar också att det är viktigt att kommunerna nu tar med alla långsiktiga effekter i kalkylerna när nya badhus ska planeras, eftersom byggnaderna kommer att påverka både ekonomin och miljön under en lång tid framöver. 

Jag hittade även denna rapport om hur kommunerna missar i planering av kostnader vid bygge av nya simhallar, hur kommuner prioriterar äventyrsbad framför funktionella bassänger och hur en del kommuner varit tvungna att höja skatten för att ha råd med driftskostnaderna i det nya badhuset.

• Betydande risk för överetablering när badhus planeras utan hänsyn till befintliga simhallar och 

andra planerade badhus i det aktuella upptagningsområdet.

• Politiska ambitioner om att sätta kommunen på kartan och locka större mästerskap sker på 

bekostnad av ekonomiskt ansvarstagande.

• Tendens att byggkostnader blir två–tre gånger högre än vad initiala uppskattningar antydde.

• Oväntat höga driftskostnader har i vissa kommuner föranlett diskussioner om skattehöjningar.

• Det finns exempel på när kommuner planerat för nedskärningar inom skolan samtidigt som 

den beräknade kostnaden för att bygga ett nytt badhus rusat i höjden.

• Ointresse bland tjänstemän och politiker att söka samarbete över kommungränserna för att 

därigenom dela på bygg- och driftskostnader för nya badanläggningar.

• Politikerna prioriterar stora påkostade äventyrsbad framför ändamålsenliga simhallar.

Nu får vi ju hoppas att Norrtälje kommuns ekonomi är så robust som kommunalrådet idag vid budgetfullmäktige ville göra gällande så att inga sådana här överraskningar drabbar oss. Själv har jag roat mig med att studera avgifter i Norrtälje nya badhus jämfört med det gamla och ser då t ex att ett årskort för en familj (som vi haft i vår familj) som idag kostar 1500 kr, i det nya badhuset kommer att kosta 2800 kr. Ett årskort för en ungdom som idag kostar 450 kr kommer i det nya badhuset att kosta 1100 kr, mer än en fördubbling. Simskoleavgiften höjs från  550 kr till 850 kr om jag förstår tabellerna rätt. När jag tittar på bassänghyran ser jag att den 2013 är 700 kr/timme (400 kr för korpen). I det nya badhuset kommer bassänghyran att bli 2000 kr/timme (800 för korpen). Jag har talat med Norrtälje simklubb och förstår att de inte betalar 700 kronor/timme idag utan har rabatterade priser som till största del täcks av de bidrag de erhåller från kommunen. Hur det blir i framtiden är svårt att utläsa från de bilagor kommunfullmäktige fått ta del av eftersom det ser ut som att bara rehabbassängen vid det nya badhuset kommer att hyras ut till rabatterade priser till bidragsberättigade skolor och föreningar.

Eventuellt kommer ju dessa ökade driftskostnader att innebära att Vänsterpartiets förslag om gratis simskola till alla kommunens barn kommer att bli lite dyrare. Å andra sidan räknar vi med att vi även kan använda våra utomhusbad/stränder för denna verksamhet.

Budgetanförande 2014

Här kommer anförandet, dock utan de försvarsrepliker jag var tvungen att lägga in mot Berit Jansson (C) som tydligen tyckte att föräldrarna skulle sköta sin egen MVC, BVC, simskola, kulturutbud och läxläsning.

Ordförande, fullmäktige

I Vänsterpartiet vill vi ta hand om våra gemensamma resurser och se till att de kommer alla till del. Viktigast är att de som har störst behov får störst del av kakan. Den borgerliga majoriteten med Moderaterna i spetsen vill gå en annan väg och sänka skatten. Trots att Norrtälje kommun är en kommun med relativt god ekonomi tycker vi i Vänsterpartiet att det är oansvarigt att sänka skatten när vi har en skolverksamhet som har långt ifrån ”godkänt” i betyg, en äldreomsorg som har direktiv att kosta mindre än rikssnittet, då vi nekar människor som är över 90 år tryggheten som en plats i ett särskilt boende skulle kunna ge dem och då all verksamhet som inte är lagstadgad riskerar att monteras ned.

I Vänsterpartiet tror vi att vi genom förebyggande arbete på bästa sätt förvaltar kommunmedlemmarnas intressen och resurser. Därför har vi i vårt budgetförslag föreslagit en rad förebyggande arbete under flera olika områden.

Till exempel kan vi med en god kvalitet på skolan förebygga arbetslöshet och utslagning. Det verkar alla partier vara överens om, däremot är vi inte överens om vad det kan kosta. Vänsterpartiet vill satsa dryga 30 mkr mer än alliansen på skolan. Det är pengar som vi vill använda till att såväl höja kvaliteten överlag som att se till att alla skolor kan hålla samma höga kvalitet. Skolans kompensatoriska uppdrag måste lyftas såväl i resursfördelningen till skolorna som på den enskilda skolan. Alla har inte samma förutsättningar och lärarna måste ha adekvata verktyg för att kunna utjämna skillnader mellan barns förutsättningar. Vi vill utreda möjligheten att göra försök med Akademiska arbetsplatser inom skola/barnomsorg, främst i de norra delarna av kommunen. Detta för att höja kvaliteten och skapa attraktiva arbetsplatser. I Vänsterpartiet vill vi se fler vuxna ute på skolorna, fler anställda inom skolhälsovården och andra vuxna som kan fånga upp de barn och unga som inte mår bra och hjälpa dem till adekvat stöd. Den som inte mår bra kommer inte heller att kunna prestera sitt bästa i skolan.

Vi i Vänsterpartiet vill också lyfta fram andra förebyggandefaktorer som är viktiga för barns kunskapsutveckling, t ex en god förskoleverksamhet. Forskning visar att barn som gått i en förskola med hög kvalitet presterar bättre i skolan än barn som inte gått i förskola alls. Samma forskning visar också att detta inte gäller för barn som gått i en förskola med sämre kvalitet. Kvalitetsfaktorer i denna forskning var bl a barngruppsstorlekar, antal barn per pedagog och utbildningsnivå på pedagogerna. Därför föreslår vi i Vänsterpartiet ett mål om högst 15 barn/barngrupp samt en handlingsplan för att nå det målet.

Även inom fritidshemsverksamheten föreslår vi att ett maxtakför antal barn per grupp och personal sätts. Personalen på fritids måste ha reella möjligheter att se, stötta och utmana varje barn. Vi vill också göra en genomlysning av hur verksamheten för 10-12åringar ser ut idag och hur den kan förbättras för att motsvara barnens behov. Idag väljer många 10-12åringar hellre att gå hem och vara ensamma hemma eller driva runt på stan, en utveckling som inte känns helt tilltalande. Vi vill också utreda på vilket sätt fritidshemsverksamheten kan erbjuda barnen hjälp med läxor och skolarbete på ett organiserat sätt.

Skolhälsovården, SARAHteamet och annat förebyggande hälsoarbete ska i vår tanke naturligtvis tillhöra ett permanent Tiohundrasamarbete. Vänsterpartiet vill ge ett uppdrag till sjukvård och omsorgsnämnden att ur ett långsiktigt perspektiv beställa evidensbaserat goda förebyggande verksamheter i hela kommunen för att undvika höga kostnader. Resurser till detta ska åstadkommas genom att göra omdisponeringar från fortsattaprivatiseringsexperiment.

Ett annat mycket viktigt förebyggande arbete är givetvis det som görs vid MVC, BVC och vid Familjens hus. Familjens hus i Norrtälje var något som det rådde en bred politisk samsyn kring långt innan det kom till. I flera år satt vi i samverkansgrupper mellan kommun och landsting, men innan Tiohundraprojektet kom igång hände ingenting. Nu har vi ett jättefint Familjens hus i Norrtälje och enligt personalen har det uppstått samverkan som inte kunnat ske tidigare, hur många skriftliga direktiv och samarbete som än funnits. Det är en annan sak att sitta i samma hus.

Nu hotas det förebyggande arbetet av borgarnas vårdval.MVC i Hallstavik aviserar nedläggning. Konkurrens och låga ersättningsnivåer gör att ingen kan få verksamheten att gå runt i ett glesare befolkat område. En storstadspolitik långt från Tiohundratanken. Ingen samverkan över gränser för att åstadkomma ett bra serviceutbud i hela kommunen. Och ett mycket viktigt förebyggande arbete försvinner.

För ett år sedan slog Familjens hus i Rimbo upp. Jag har inte ens hunnit dit på besök än för att höra om de har samma positiva upplevelser som de har i Norrtälje. Nu aviseras att MVC, till följd av vårdvalet och låga ersättningsnivåer, inte tänker ansöka om auktorisation, d v s lägga ner. Vad är ett Familjens hus utan den viktiga hörnstenen MVC? När drabbar samma öde BVC?

Idag besöker ungefär 75% av alla gravida kvinnor, p g a oro, förlossningsavdelningen  innan det är dags att föda. Det är dyra och onödiga besök som skulle kunna tas om hand av en väl utbyggd och tillgänglig mödravård. Med den utveckling vi nu ser kan vi i stället vänta oss att dessa besök ökar, samtidigt som andelen som tar sig till Norrtälje för att ta ett cellprov kanske minskar, andelen som tar sig till Norrtälje för preventivmedelsrådgivning eller dagenefterpiller, kanske minskar. Det som känns som jobbigt och lite onödigt idag, blir istället förödande och dyrt imorgon.

Vänsterpartiet lägger i sitt budgetförslag 14 mkr mer till sjukvård och omsorgsnämnden tillsammans med ett uppdrag att frångå privatiseringsexperimenten, återgå till tiohundratanken och arbeta mer medvetet och långsiktigt preventivt. Inom socialförvaltningens område vill vi satsa mer på fältarbete för att tidigt och på plats möta och mota ungdomars svårigheter. Vi vill också se en kvinnofridssamordnare i kommunen.

Vi vill erbjuda fler barn att delta i Kulturskolans verksamheter och i föreningslivet. Alla verksamheter under Kultur och fritid ska redovisas könsuppdelat för att kunna se till att flickor och pojkar får lika stor del av kakan. Slutligen vill Vänsterpartiet också erbjuda alla kommunens barn gratis simundervisning, någonting som vi tycker är extra viktigt i en skärgårdskommun. Drunkning är idag den vanligaste dödsorsaken bland barn.

I Vänsterpartiet tycker vi inte att det är viktigt att var och en har nån knapp hundring extra i plånboken när vi har möjlighet att tillsammans ge alla bättre förutsättningar för ett gott liv för dessa pengar. Du kan inte köpa en bra skola till dina barn för den hundralappen, den räcker inte till en trygg omsorg för dina gamla föräldrar och du kan inte köpa dig en akuttid på vårdcentralen för den hundringen. Däremot när vi förvaltar resurserna gemensamt så kan vi använda pengarna för att åstadkomma en högre kvalitet och en större likvärdighet i den service vi erbjuder våra invånare, våra medlemmar i kommunen som gemenskap. Vi kan bygga ut det förebyggande arbetet och spara de resurser som idag går till att ”släcka bränder”.

Därmed vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets budgetförslag

Inte bara Hallstavik drabbas av Vårdval Stockholm

I Hallstavik pågår just nu en namninsamling mot att det kommun och landstingsägda bolaget Tiohundra, som en gång i tiden var en del av ett mycket framgångsrikt projekt, planerar att inte driva vidare MVC (mödravårdscentral) i Hallstavik. Det är naturligt att en bygd som utarmas på det mesta (arbetstillfällen, offentlig service mm) protesterar och det är också bra. Det tråkiga är väl att det i det nya borgerliga, privata Sverige är svårt att veta var protesterna ska riktas. Det är klart att vi kan protestera mot bolaget Tiohundra ABs planer på att inte driva Mvc vidare, det är klart att vi kan tycka att det strider mot grundtanken med Tiohundraprojektet, men där har väl inte Moderaterna varit tillräckligt tydliga med vad Tiohundra idag innebär; idag är Tiohundra bara ett bolag som har samma villkor och vinstkrav som vilket annat privat bolag som helst. Tanken med Tiohundraprojektet; samordning och tvärsektoriellt arbete för att undvika att medborgare (i fokus) hamnade mellan stolarna, har idag ingenting med bolaget Tiohundra AB att göra. Tiohundra AB drivs av en politisk styrelse som består av två moderater; Torbjörn Rosdahl, finanslandstingsråd i SLL och Kjell Jansson, kommunalråd i Norrtälje kommun, och det är ytterst dessa två som är ansvariga för bolagets handlingar.

Vinst vinst vinst och sänkta skatter. Var hamnar banbrytande idéer och nyskapande samarbeten? Förebyggande hälsovård. Familjens hus i Norrtälje kom i och med Tiohundraprojektet äntligen till efter år av samråd mellan kommun och landsting och ett gemensamt strävande över partigränser; det var typ något vi alla ville ha. Nu hotas Familjens hus av Vårdval inom Mvc, Bvc etc. Trots att så många yrkesverksamma vittnat om de stora fördelar som koncentrationen i ett speciellt hus, gemensamt lunchrum etc givit, hur mycket mer helhetssyn vi genom detta arbete kan få kring våra barn och unga och hur mycket mer förebyggande insatser vi kan göra till långt mycket lägre kostnader och mindre lidande för alla inblandade.

För ungefär ett år sedan lyckades man även i Rimbo att skapa samlade kompetenser och verksamheter i ett Familjens hus. Vilket lyft för hälsan för först och främst kvinnor och barn, men även för resten av befolkningen i Rimbo. Familjens hus är ett stort framgångskoncept som är viktigt för kommunens yttre delar, d v s allt som inte är Norrtälje tätort. Nu aviseras en stängning av Mvc Rimbo den 20/12 2013. Många som brukar Mvc i Rimbo bor på landsbygden runt omkring och har ganska lång väg intill Norrtälje. 30 minuters enkel resa, 200 kronor i bensin, det kan väl stoppa många från en cellprovtagning, ett dagenefterpiller, ett preventivmedelsbesök eller ett orosbesök under graviditeten? Ungefär 75% av alla gravida kvinnor besöker förlossningsavdelningen innan det är dags för att föda. Dessa besök är väldigt mycket dyrare för skattebetalarna än vad ett besök på Mvc som skulle kunna ge samma lugnande effekt är. Det var också därför vi i vänstermajoritet 2002-2006 i SLL beslutade om direktiv om längre öppettider och ökad tillgänglighet vid Mvc runt om i länet. Kvinnor ska inte p g a otillgänglighet behöva göra långa resor och bli uppstressade i onödan. Vård på rätt nivå. På förlossningen behöver de inte heller ökad arbetsbelastning, de är underbemannade som det är redan. 

Hur blir det nu? En nedläggning av Mvc i Rimbo innebär en avlövning av Familjens hus, när drabbar samma öde Bvc? Vad kommer att finnas kvar av Tiohundratanken, samarbete för glesbygden och samverkan för medborgarens bästa? I Stockholms läns landsting är även Norrtälje tätort en del av glesbygden och den som stöder en centraliseringspolitik kommer även att ta död på den service vi har i Norrtälje centrum. Den politik som ska lyfta den här kommunen måste ta ansvar för mer än det som ger utdelning i pengar. Eller; såga av den gren du sitter på....

Äh, ärligt talat, dags för lite upplopp i Rimbo nu va? Ni vill väl inte bara ha en ny bussterminal?

Bra betyg i gympa i nian ger friska lyckliga kvinnor

Idag presenterades på radionyheterna att flickor som hade dåliga betyg i idrott i högstadiet också får en sämre hälsa som vuxna. Detta gäller inte pojkar. Genast börjar en ju fundera på vad en hade för betyg i gympa i nian. Kan ju inte ha varit högt. För det mesta försökte en slippa, skyllde på mens och annat. Jag tror att idrotten för väldigt många flickor är extremt jobbig i den åldern, kanske inte själva idrottandet, men omklädning, dusch osv. För dem som inte idrottar på fritiden är det nog väldigt få som får, eller ens har ambitionen att få, höga betyg i idrott. Tyvärr. Själv idrottade jag ju en del då, men gympan var ändå något annat, något hemskt.

Varför tror jag att det är annorlunda för pojkar? Givetvis tycker många pojkar också att omklädning, dusch och prestationer i idrottshallen kan vara besvärande, men pojkarna ligger i femtonårsåldern några år efter flickorna i utveckling och klarar antagligen på det sättet av gymnastiken bättre. När jag börjar googla på ämnet ser jag att pojkar i snitt får bättre betyg än flickor i idrott och att år 2003 saknade så många som var tionde flicka betyg i ämnet idrott och hälsa.

Med detta i bakhuvudet blir forskningsnyheten att flickors idrottsbetyg i högstadiet påverkar deras framtida hälsa skrämmande. Jag har inte läst forskningsrapporten, kanske kan det vara så att kvinnor rent allmänt har en sämre hälsa som är knuten till fysisk aktivitet, men jag tycker detta tål att tänkas på. Hur får vi idrotten att vara lustfylld även för flickor med kroppar som utvecklas och inte fungerar som de vill och är vana med? Kanske är flickornas framtida hälsa också kopplad till att de i unga år mår mer psykiskt dåligt än pojkarna?

Flera studier visar att idrott på schemat varje dag ger såväl pojkar som flickor en bättre hälsa, även om det för flickor bör påbörjas i tidigare år än för pojkar för att ge resultat på starkare benstomme t ex. Detta är prövat i det s k Bunkefloprojektet. Skolan har mycket att göra, men även föreningslivet bör utarbeta strategier för hur vi håller kvar tonåringarna som inte kommer att bli elitidrottare inom föreningen och i rörelse. För den framtida folkhälsans skull. Och kanske bör vi satsa lite extra på flickorna.

Att få någon annans perspektiv

Idag var det tredje gången som jag deltog i nybörjarcrawl för vuxna via Norrtälje simklubb. Det är en helt otrolig känsla för en människa som kunnat simma i över 40 år att plötsligt gunga mellan liv och död med vatten i exakt vartenda öga, öra, näsborre och mun på kroppen. Och jag får genast en förståelse för hur det är för ungarna när de ligger där nere i vattnet och inte verkar höra ett smack av vad ledarna säger. Det är så, när en ligger i vattnet hör en inte ett smack. Det är fullt av vatten i öronen som sagt.

En annan sak som väcker tankar är hur svårt det är att koordinera armar och ben, sträcka på ryggen, hålla sig flytande och andas samtidigt. Det ser så lätt ut. Det är en vetenskap att komma ihåg och få styr på alla kroppsdelar. Som pedagog tycker jag detta är superintressant och en upplevelse som alla pedagoger borde få erfara; att inte ha kontroll på kroppen, att inte få ordning på det där som ser så enkelt ut, som är så enkelt för den som kan, att vara så koncentrerad och se så fullkomligt snurrig ut. Tänk när de små barnen lär sig krypa, lär sig gå, lär sig greppa, använda tummen, pincettgreppet och senare hålla en penna och plita ned bokstäver och siffror på ett papper. Om alla pedagoger som arbetar med barns utveckling fick en påminnelse om hur svårt det kan vara att styra sin kropp, hur svårt det kan vara att lära sin kropp någonting nytt, då skulle de kanske också få ett bättre perspektiv på barnens eventuella svårigheter och bättre kunna hjälpa dem till ett sätt att lära.

Förra söndagen då vi gjorde olika övningar kom jag så väl ihåg ett barncitat från utbildningen: "snälla fröken, kan vi inte bara få kunna det här ett tag nu!". En påminnelse om hur vi vuxna skyndar på och förser barnen med nya utmaningar så fort de ser ut att behärska de gamla. Är det så bråttom? Har vi tid att få känna oss trygga i en kunskap innan vi lassar på med nya? Är det vi vuxna som är rädda för att barnen ska få långtråkigt, bli understimulerade eller rent utav börja klättra på väggarna?

Det är värt att fundera över tycker jag. 

På tal om experiment

På TV står en clown och undanber sig fler socialistiska experiment i landet Sverige. Det är lätt att hålla sig för skratt. Det är nämligen denne clown som ligger bakom det gigantiska experiment som på tio år gjort Sverige till ett kallare land, ett land uppdelat i Masters & Servants, ett land med vi och dom. Där en tidigare S-märkt regering redan börjat med att experimentera bort våra pensioner tog clownen vid och fortsatte låta sälja ut våra gemensamma tillgångar till reapriser. Vård, omsorg, skola; allt blev ett spel där de rika och välutbildade fick försprång i att förse sig medan de som var i behov av stöd för att klara sin vardag enbart blev svagare och mer utstötta. Skillnaderna blev tydligare. Samma kväll som clownen, med ett alltför starkt väljarstöd bakom sig, uttalade dessa ord, varnades för vinterns första snö. De iskalla vindarna var ett faktum.

Allt gediget arbete som vuxit fram som en folksjäl i det svenska samhället; jämlikhet, solidaritet och allas rätt till likvärdig utbildning, vård efter behov etc slås av Statsministern bort som ett experiment. Och den girighet som skapat en konkurrens där gamla, sjuka och elever i våra skolor kommit i kläm, kallas den enda vägens politik. Häromdagen hörde jag talas om en fruktleverantör som lagt ett så lågt anbud att de stjäl lastvagnar från företaget som levererar torrvaror till samma arbetsplats. Det går väl ingen nöd på någon sjuk till följd av det, men det visar på hur sjukt konkurrenssystemet är.

Lite senare ser jag på TV om en skola där barnen odlar sin potatis och sina rotsaker själva. Skolan köper också in mkt av sitt kött från lokala bönder och jägare. Ja, det händer också i Sverige. Konstigt att vi i en del av Sverige inte kan påverka någonting, allt är olagligt, medan de i andra delar kan göra riktigt bra saker. Så bra att de hamnar i TV. I den här kommunen får vi nog passa oss så vi inte hamnar i TV av motsatt anledning.

Ett medvetet politiskt val av system

Idag skriver norrtelje tidning om hur barnmorskemottagningen i hallstavik hotas av stängning. Det är det nya systemet med vårdval som den borgerliga alliansen med moderaterna i spetsen påtvingar alla i Stockholms läns landsting som orsakar denna försämring för de boende i den norra kommundelen. I syfte att skapa konkurrens och öppna upp för privata vårdgivare skapar borgarna ett system där vårdgivarna själv väljer var de vill vara verksamma, och då väljer ett företag givetvis att etablera sig där det är ekonomiskt gynnsamt för dem att verka eftersom inget företag finns till för enbart välgörenhet. Tanken med Tiohundraprojektet; att genom samverkan kunna hålla en god högkvalitativ vård och omsorg inom rimligt avstånd för befolkningen även i en kommun som inte ser ut som stockholms innerstad, slås sönder och det som, enligt moderaterna, innebär ökad valfrihet för de enskilda medborgarna, blir bara en kvalitetsförstärkning för de som valt att bosätta sig på rätt ställe.

Tidigare kunde politiken samverka med vården som drevs i det kommun- och landstingsägda bolaget tiohundra ab, och ge dem specialuppdrag i syfte att bryta gränser mellan kommun och landsting, sätta den enskilda medborgaren i fokus och få vård och omsorg att hålla lika hög tillgänglighet och kvalitet    Även i områden som inte är tätt befolkade av rika, friska och unga människor som gör driften av vård och omsorg lättsam och billig. Idag ska, på moderat begäran, Tiohundra AB vara ett vårdföretag bland andra, alla företagare är lika välkomna att utföra vård och omsorg i norrtälje kommun. Givetvis kommer då INGEN, inte ens ett kommun- och landstingsägt bolag, att ge sig in i verksamheter som inte ger tydlig vinst. Tiohundra AB har redan avsagt sig ett flertal verksamheter p g a dålig lönsamhet. I och med att Tiohundra AB klassas som ett företag, vilket som helst, står norrtälje kommun också utan vård och omsorg i s k egen regi, all vård och omsorg i kommunen är privatdriven och har vinstkrav på sig. Hur detta påverkar den mest kostnadskrävande vården och dess patienter, det förebyggande arbetet och folkhälsan på sikt, det har vi bara sett början på. För en ort som hallstavik innebär den här politiken en kraftigt ökad segregering och utslagning. Det är dags att stoppa den moderata visionen om ett samhälle där de starka väljer och de svaga blir utan. Nu. Eller åtminstone i september 2014.

Mycket snack om Elit just nu tycker jag

Jo, det är en del snack om elit just nu. Häromdagen debatterades tidiga elitsatsningar på barn i TV. En elitsimmare som tagit simborgarmärket när hon var 2 år tyckte det var helt okej och sa att barnen bara tyckte det var roligt. Själv har jag väldigt svårt att föreställa mig en tvååring som på eget initiativ ber om att få simma 200 meter och dessutom skrattar hela vägen. Detta när 8,3% av femteklassarna i landet inte ens kan simma. Och när barn under 5 år inte anses "idrotta" när de simmar så bidragen till babysimundervisningen dras in och det blir svindyrt för föräldrar att se till att deras barn lär sig simma. I Vänsterpartiet, Norrtälje, anser vi att simundervisning ska vara gratis för alla barn. Detta är enligt dagens Norrtelje tidning en uppfattning som vi delar med 94% av Sveriges befolkning. Drunkning är, enligt samma källa, den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1-6 år.

Nu kom jag visst ifrån ämnet lite, men jag har blivit nekad plats i simskola till något av mina barn för att det hävdades att motoriken inte är tillräckligt utvecklad för att lära sig simma förrän man är sex år gammal. Så elitsimmaren som tog simborgarmärket när hon var två år gammal var nog inte bara ute och plaskade i vattnet på lek, det känns som en ganska hård satsning från vuxna runt omkring.

Mitt äldsta barn "normalbreddidrottar" i två olika sporter; fotboll och simning. I debatten nämndes också att det bästa för barn är att hålla på med flera sporter tills de är ungefär 16 år. Fotbollen och simningen lägger för min dotter beslag på 4-5 kvällar/dagar per vecka och då krockar det ändå ibland så att hon måste välja den ena träningen/tävlingen. Tomas Bodström påstod på fullt allvar att det gick att kombinera en elitsatsning inom en idrott med utövandet av flera andra idrotter för en tolvåring... Nu undrar jag om han menar att detta barn ska gå i skolan också. Jag har tidigare bloggat om lärare som ställer krav på sina elever att inte träna dagen före prov och att vid dåliga resultat i skolan lägga ned idrottandet. Det är ingenting som jag stödjer, men samtidigt en verklighet för många barn som  tyngs av läxor som ska göras efter skoltid.

Idrottande ska vara roligt,  om det blir för mycket kanske man inte märker det just för stunden, men i längden leder det kanske till att man hoppar av; att man så att säga Går in i väggen och inte vill mer. Samtidigt, för att citera det min dotter sa för ett par år sedan; "Jag VET att vi bara spelar fotboll  för att det roligt och att det är en lek, men mamma, jag tycker inte det är roligt att förlora. Jag tycker att det är roligt att VINNA!"

Mer om elit; Norrtälje har fått sina första elitlärare. Jojomen. En undrar om detta ska döva sorgen över att sjunka till plats 277 av 290 kommuner i Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun. Inte blir en gladare av  att läsa den borgerliga majoritetens s k "satsningar" på skolan i budgetförslaget som ska klubbas 28 oktober heller. Nej, ordet elit får mest en bitter klang av segregering i mina öron. En av de viktigaste faktorerna som avgör elevernas studieresultat och vilja att läsa vidare är föräldrarnas utbildningsnivå. Är det då möjligen även en satsning på vuxenutbildning som skulle behövas i Norrtälje kommun? 

Ja, för den som inte är så duktig i skolan, för den som ständigt känner sig sämre än alla andra i klassrummet, kanske idrotten är en tillflykt där det är möjligt att bli bäst, att bli elit. Men idag måste en kanske elitsatsa både i skolan och på fritiden för att överhuvudtaget ha något existensberättigande. Det är den starkes samhälle där svaghet föraktas.

Hundraåringen som bröt sig in på äldreboendet

SVT rapporterade i veckan om en 99årig man som ansågs vara för frisk för att få plats i ett äldreboende. Detta upprörde pensionärer på orten (Heby) som naturligtvis kände sig oroliga för sin egen framtid. När en är gammal kan ensamhet, värk och hjälplöshet komma snabbt. Många som inte bor i storstaden är också bosatta i villor, kanske med trädgård, kanske en bit från närmsta tätort/granne. Vad händer om jag ramlar och inte kommer upp? Vad händer om jag känner mig så där yr i huvudet och illamående igen? Hur länge blir jag liggande om jag inte kan ta mig till en telefon? Frågorna är många när en är ensam och orolig. 

Jag blev inte ett dugg förvånad när jag såg "nyheten" på TV. I Norrtälje kommun har länge "bokvarhemma-principen" varit allenarådande. Dessutom är det ju brist på platser i särskilt boende. Det händer säkert att ett par personer en bit över 90 nekas plats i särskilt boende varje månad. En del av dem bosatta ganska ensamt och otillgängligt. I Vänsterpartiet tycker vi inte att detta är acceptabelt att gamla människor ska behöva leva ensamma och otrygga. Därför lade vi för ett par år sedan en motion där vi föreslog att alla som fyllt 80 år skulle ha rätt till en plats i särskilt boende om de så önskade. De flesta vill naturligtvis bo kvar hemma så länge de orkar, när de ansöker om en plats är det för att de inte orkar eller för att de känner sig ensamma och oroliga. Det är inte ett bra omhändertagande av människor som levt ett långt liv, de ska inte straffas för att de hållit sig friska.

Mitt råd till de styrande är att sluta lägga pengar på det ni kallar valfrihet, det finns ingen valfrihet så länge det inte finns ett överutbud av platser, du får vackert ta det du blir erbjuden. Se i stället till att bygga ut boendena så att de svarar upp mot behovet, gärna med en liten överkapacitet för att kunna ta emot människor över 80 år utan biståndsbedömning om de så önskar. Det är vi skyldiga våra far och morföräldrar.

För övrigt...

Är det så otroligt skönt att konsortiet Roslagens famn inte hade pengar att genomföra sin omstrukturering av bussterminalen till en bunker med köpcentrum ovanpå. Det är tråkigt, men sant, att vi i framtiden får hoppas på att de med de mest knasiga idéerna inte har några pengar. Har du pengar kan du göra vad du vill i Norrtälje stadskärna. Eller om du lyckas lura alla att ett "kulturhus" bara kostar 17 miljoner att uppföra. Nu hoppas jag att nya tider hinner ta vid, tider då vi uppskattar, lär och tar vara på vår historia. Där vi värdesätter en öppen mötesplats som funnits i snart 150 år på samma plats. Visst kan bussterminalen behöva en försköning, varför inte använda gamla metoder som att plantera mer grönt som både tar upp avgaser samt minskar bullret för kringboende. Jag kan också tycka att det finns anledning att försöka fylla de affärslokaler som redan finns i centrum, skapa en genuin och mysig stadskärna i direkt anslutning till bussterminalen och dra ned på billiga köplador i stadens utkanter.

Det är möjligt att bussterminalen anses ointressant av flera skäl: dess främsta funktion är att föra ut människor ur kommunen dagtid, inga ålänningar anländer denna väg, den som åker buss kan inte handla så mycket osv. Av samma anledning motsätter sig många en bilfri stadskärna, alltså att den som går inte kan handla så mycket. Däremot skulle centrum bli mycket mer inbjudande om det var möjligt att tryggt promenera med sina barn, stanna och äta en glass eller fika vid en gatuservering. Detta är dock inte möjligt med den trafik som idag finns i Norrtälje centrum. Det är inte på de gåendes villkor som skyltarna anger utan alla som befinner sig där måste akta sig för bilar och väja för bilar som står parkerade överallt.

Om alla bostäder som planeras i närheten av Norrtälje centrum kommer att byggas och bli möjliga att sälja (för vad jag vet är det inga hyresrätter) så kommer många människor att vara bosatta på gångavstånd till centrum. Om det också finns bra parkeringar utanför centrum så tror jag att de flesta som besöker Norrtälje skulle uppskatta att kunna flanera fritt och tryggt på gator och torg. Bussterminalen är också ett torg, en öppen plats där massor av människor frivilligt eller ofrivilligt möts varje dag. Där bör finnas buskar, bänkar, sopkorgar och annat som gör det trevligt för människor att spontanträffas. Att täcka över denna plats är enligt min mening inte att göra den välkomnande utan snarare skrämmande, mörk och urinstinkande. Vind/regnskydd borde gå att ordna utan att gömma denna möjligt optimala mötesplats.

Låt alla skolor vara BRA skolor - låt alla skolor verka utan ekonomiska vinstintressen som drivmedel

Här följer dagens debattartikel i Norrtelje tidning, skriven av undertecknad, gruppledare för Vänsterpartiet, Norrtälje, tillsammans med Vänsterpartiets representant i Barn och skolnämnden samt Utbildningsnämnden; Kia Hamnö.

Gunnar Kjelldahl, Centerpartiet, fortsätter, i debattartikel den 25 september, att lyfta friskolorna som utbildningssystemets frälsning. Andra undersökningar, än de han väljer att hänvisa till, visar på andra tendenser. Till exempel visar den stora internationella studien PISA på hur likvärdigheten i den svenska skolan under det senaste decenniet kraftigt minskat. Två orsaker till detta är friskolereformen och det fria skolvalet som bevisat segregerat de svenska eleverna. Detta klargörs i skriften ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”, utgiven av Skolverket 2009.  I en debatt i kommunfullmäktige i Norrtälje för ett par år sedan slog sig kommunalrådet Kjell Jansson för bröstet och påtalade att det visst finns bra skolor i kommunen. Det är ju bra, men det räcker inte att det finns bra skolor, alla skolor ska vara bra. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet när det gäller undervisning och trygghet. Föräldrar och barn ska aldrig behöva oroa sig för att deras val av skola ska leda till sämre kunskaper och utslagning. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med resurser för att upprätthålla och förbättra kvaliteten på alla våra skolor, kunna erbjuda bra löner till våra lärare och hålla klasser och fritidshemsgrupper rimligt stora. Enligt artikel i NT den 27 september har barngrupperna på fritidshemmen ökat med sju barn under de senaste fem åren. Nu går det i genomsnitt 40 barn per grupp.

Fortsättningsvis oroar sig Kjelldahl för att de förbättringar, han anser har sprungit ur friskolereformen, kraftigt kommer att begränsas om företag inte tillåts plocka ut vinster ur skolverksamheten. Det är, som han själv också påtalar, hans åsikt som friskolerektor och part i målet. För drygt en månad sedan skrev två andra friskolerektorer, från Freinetskolorna Mimer och Hugin, en debattartikel. De ansåg det vara absurt med vinstutdelning i friskolor. I sin debattartikel refererar de till SOM-institutets undersökning 2012, som visar att 62 procent av svenskarna är emot vinstutdelning inom skattefinansierad skola, vård och omsorg.

I Vänsterpartiet tycker vi att skattepengar ska användas för att på ett likvärdigt sätt ge alla människor förutsättningar för ett gott liv, till exempel genom att bara erbjuda skolor av hög kvalitet. Idén att ekonomisk vinst är en viktig drivkraft stämmer nog i många sammanhang, men ”är ett skadligt mål i allt som har att göra med omsorg om människor”. Här citerar vi, i likhet med Peter Gerdman i NT 17 september, professor Sverker Sörlins genomgång av den svenska skolan i Dagens Nyheter den 12 juni. Sörlin skriver vidare: ”Entreprenörer finns ju överallt – i de idéburna friskolorna och i den kommunala skolan. Innovation sker i alla de skolor där skapande, ansvarskännande människor är verksamma. Skapande kräver inte alls någon vinst. Den doktrinära övertygelsen, rotad i en bestämd förståelse av orsakssamband mellan konkurrens, valfrihet och kvalitet, har visat sig helt felaktig.”

Låt oss freda våra grundläggande behov, som utbildning, vård och omsorg, från vinstintressen.